Med hjärtats tillit

Hilma af Klint
Med hjärtats tillit att Guds goda makter
beskyddande och trofast kring oss står
vill vi tillsammans leva dessa dagar
och tacksamt ta emot den tid vi får.

I goda makters underbara omsorg
vi väntar lugnt vad helst vi möter här
Gud är hos oss var afton och var morgon
Guds kärlek genom varje dag oss bär.

Dietrich Bonhoeffer

”Varför kallar du mig god?”

Att vara god är ett mänskligt ideal, en karaktärsegenskap vi uppskattar hos andra och gärna själva önskar äga. Ändå känner vi ett visst förbehåll inför idealet, menar att man sällan vinner något på att vara snäll och god, tvärtom, man blir bara utnyttjad och lurad – blir en förlorare. Vi önskar så gärna få ut något av det vi gör, vinna något på det.

J Fellinger

”Gode mästare, vad ska jag göra för att vinna evigt liv?” frågar mannen i Lukasevangeliets 18 kapitel, som övat sig i att göra det goda, men ännu inte fått ut det han önskat av det. Kristus reaktion på frågan är överraskande och gåtfull: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud”. Så svarar den som vi förbinder med godheten själv.

Och ändå är redan i dessa inledande ord hela svaret på den ställda frågan! Kristus är inte god, han gör det goda! Det goda vissnar i det ögonblick det blir till en karaktärsegenskap, till något vi besitter. Kristus  skänker i varje ögonblick godhet till världen utan att ha några egna anspråk på den. 

”Sälj allt du äger, och dela ut åt de fattiga!”, står det vidare i evangeliet. Där även vi avstår från vinstanspråk och i stället handlande skänker godhet vidare, vinner vi nya systrar och bröder. Ett nytt släktskap uppstår i mänskligheten när ingen behöver vara förlorare och vi dessutom kompletterar den inledande frågan med ytterligare en fråga: 

Vad kan jag göra för att också min nästa ska få evigt liv? 

Ylwa Breidenstein

J Fellinger