Den första bästa

Paola Grizi

Vem är min nästa? Den första bästa!” svarar poeten Nils Ferlin i en dikt.

I det svar vi väljer på frågan ligger grunden till allt mänskligt handlande, ursprunget till vår etik. Är det ett svar som exkluderar och utesluter så blir våra handlingar därefter. Är svaret istället inkluderande och utan begränsningar, så ser vi vår nästa i varje människa och låter barmhärtighet och kärlek impulsera våra gärningar. Hjärtat öppnar sig för andra och skiljemurar bryts ner.

Chloé Sontrop

Varje medmänniska – oavsett om det är grannen i min trappuppgång eller flyktingen i en annan del av världen – blir till min nästa när hon upplevs som så nära mig att det skulle kunna vara jag, att vi skulle kunna byta plats.

Borrar vi ännu djupare i frågan ”vem är min nästa” formar sig sakta en bild. En bild med jordens alla människoansikten träder fram och där, någonstans i människoskaran står också jag själv, som en del av mänskligheten! 

 Sandrine Bouleau

Att kunna dela med sig och hjälpa varandra bygger på upplevelsen att vi alla hör samman. Solidaritet beror i grunden på insikten att vår nästa inte enbart är den enskilda medmänniskan utan också  ett omfattande väsen, ett  DU som vi kallar mänsklighet. Det är ett DU som paradoxalt nog samtidigt är ett JAG och ett VI. Det är närmare oss än vad vi själva är och som en broder delar det all sorg och glädje med oss.

Det är det här mänsklighetsväsendet som genom evangelierna talar till oss som en mänsklighetsrepresentant och säger: ’’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av mina bröder, det har ni gjort för mig. Med detta som bakgrund kan vi komplettera Nils Ferlins raka svar på frågan ”vem är min nästa?”  med ett kraftfullt konstaterande: ”det är mänskligheten – det är Kristus i oss”.

Ylwa Breidenstein

Rudolf Steiner: Mänsklighetsrepresentanten